oavsett vad som händer!
så kommer Lucky alltid finnas i mitt hjärta.
hon har lärt mig massor, har haft så himla kul med henne. När vi galopperade kanske ibland lite för fort i skogen mellan alla träd, När kontrollen släpptes och vi bara galoppera ensamma på grusvägen vi alltid galopperade på.
Nu är hon skadad, hoppas hon blir bättre för varje dag som går!
från att ha ridit 3-4 gånger i veckan till 1 gång ÄR jobbigt. Det har liksom blivit en vana att rida mycket.
Men bara för att man vill rida kan man inte hoppa upp på Lucky som är skadad och bara galoppera iväg. för hennes bästa kommer först, och så har de varit enda sen jag blev medryttare på henne.
Just nu är det viktigaste att hon blir bra igen<3
Har förövrigt gått och väntat hela dagen på ett samtal. man tänker liksom "RING MOBILHELVETE!"
eviga väntan..
Kommentarer
Trackback
