Trotts kraftig vind kämpade vi på bra!

Jag trodde att han skulle vara överallt och ingenstans när jag red idag, han började med att inte vilja stå still vid uppsittningen, när jag väl var uppe var inte så kontaktbar, hoppa av gick 2 meter, hoppa upp igen, då var det lugnt ;)
gjorde 8:or, mycket voltarbete osv. precis som sist vi var där. han var hur fin, mjuk och avspänd. det trodde jag inte. hade likagärna kunnat sitta barbacka (Y)
Dock snubblade han engång så jag fick hans öra i munnen, inget ovanligt när man rider Nevada.
Jag är stolt över honom idag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0